Sandra Norman

Första bebisplaggen ♥
I helgen så var jag och Linus in på Flügger och köpte det första bebisplaggen. Det var ju nästan på tiden att man skulle inhandla någonting till karatekiden i magen. 
 
Det vart iallafall en söt liten body från Name it och en omlottbody från Lundmyr of Sweden.
Lite lurigt det här med att försöka köpa könsneutralt. Men å andra sidan så behöver vi ju inte köpa så himla många plagg. De växer ju ur dem riktigt fort, och när ungen ploppat ut, då kan man shoppa lite mer :) 
Välkommen vecka 23 ♥
Idag välkomnar jag vecka 23, denna vecka har ändå gått rätt så fort trots att jag har varit ensam sen i måndags. Men det kickar på i magen, lite känns utanpå och dygnsrytmen hos barnet gör sig påmind på eftermiddagar och kvällar, då jag känner av sparkarna som mest. 
 
Såhär ser fostret ut nu i vecka 23
Barnet
Ditt barn är ca 20cm långt mellan huvud och stjärt (ca 28cm från huvud till fot) och vikten omkring 550-600g. För varje dag som går ser kroppen mer proportionerlig ut. Barnet börjar se ut som en fullgången bebis, men fortfarande kan man urskilja skelett och organ genom huden.
Innerörats ben har hårdnat och då hörseln blivit skarpare kan barnet särskilja olika ljud, såväl inifrån som utanför din kropp. barn kommer att känna igen din röst på tonläge och rytm när det föds. Prata gärna med det så mycket du kan redan nu. Då forskning visat att barnet i magen lättare uppfattar djupa manliga röster än höga kvinnliga, är det lika viktigt att pappan pratar mycket med det ofödda barnet.
 
I gravidkroppen
Det kan kännas när barnet hickar, ett regelbundet pickande som pågår någon minut. Långt ifrån alla känner när barnet hickar.
Vid stress frigörs hormoner som passerar moderkakan och överförs till barnet. När pulsen ökar av någon anledning, ökar också barnets puls. Därför är det bra att ta det lugnt, särskilt mot slutet av graviditeten.Din mage blir större och desto mer påverkar den din matsmältning. Vissa kvinnor kan dras med förstoppningsproblem eller halsbränna. Halsbränna kan du själv försöka lindra genom att äta många små mellanmål istället för färre rejäla måltider. Ta gärna en lätt promenad efter maten för att hjälpa matsmältningen på traven. Nu går det att känna (palpera) barnets olika delar genom bukväggen.
 
Och jag fortsätter att må riktigt bra. Dock tröttare till och från, men jag är små dålig på att komma ihåg dessa järntabletter, sen kanske de är en fas i graviditeten, som i början då jag var konstant trött. 
Nästäppan är kvar och ger inte med sig, den blir snarare värre. Och jag har nerver som hamnar i kläm hela tiden vid höger skinka, vilket gör att min högra ben försvinner lite till och från, men det är mest på eftermiddagar eller när jag suttit ner för länge. Annars är allt toppen och jag fortsätter njuta av alla sparkar och tanken på att det är en bebis i min mage :) 
 
 
Återskapa foton?
Haha alltså jag tror jag dör, så söööt! 
Och som ni kanske förstår så är det jag som liten på kortet, jag tror det är taget uppe på vittjåkk, känns som att bakgrunden stämmer överrens, men vad vet jag? Är ju inte direkt så att jag minns det där. 
 
När jag såg kortet smällte jag litegran just för att jag själv tycker att jag var så himla söt där, och sedan kom jag på mig själv med att tänka "Om det är en flcka i min mage, då kan jag återskapa kortet, 23 år senare". För det är nämligen så att exakt den overallen och även mössan (om det är exakt den mössan är jag osäker på) finns i en kartong i vårat förråd. Oj så roligt det hade varit!