Sandra Norman

slutet på den underbara resan...
Idag var det slutet på den underbara resan. 
Klockan 15.62 tog jag mitt absolut sista supportsamtal, det var ett kort okomplicerat samtal, och jag hade en liten klump i magen och en konstig kännsla i hela kroppen, berodde de på att jag visste att det var mitt sista samtal, föralltid? Ja det var förmodligen därför jag hade en underlig känsla i kroppen. 
 
Jag har fått vara med på en underbar resa, där jag haft superfina chefer, underbara kollegor, ett roligt och stimulerande arbete där jag har fått utvecklas som individ, både yrkesmässigt men även privat. 
Jag kommer sakna mina kollegor så fruktansvärt, arbetet, kunderna, att få prata hela dagarna och stämningen som fanns. 
En otrolig resa har nått sitt slut, medans en annan resa precis har tagit fart. Vart den resan bär, de vet ingen ännu. Men jag hoppas att den kommer vara minst lika bra som den här. Dags att bejaka mig själv och vad jag vill, och sedan se till att få det gjort. 
 
Tack för den här tiden First line support. Jag kommer aldrig att glömma det ♥
 
 
Frussen av mig idag..
Känner mig så himla frussen idag, eller ikväll ska jag väl kanske säga. 
På jobbet i den lilla vattenskadan så sitter vi i princip med öppna fönster 8 timmar per dag och oftast i korsdrag (och här uppe är det nollgradigt nu) och då fryser jag ju lite, samtidigt som jag kan då svettningar, det går som i vågor! Men direkr jag kommer hem och vart där ett tag så börjar jag att frysa, trots att det alltid är ty 22-23 grader varmt här inne. 
 
Så nu har jag kurat ner mig i soffan med min värmefilt med tända ljus på bordet, en aloevere i handen och De dejtbara på tv:n medans jag inväntar Hela sverige bakar!
 
Lite tant-varning på mig? Min temperatur och vallningar påminne om en klimakterikärring och sedan ligger jag i soffan med tända ljus i väntan på ett bakprogram. Japp jag är bara 20 år! (: